I could do whatever I wanted, whether people liked it or not.
- Niki de Saint Phalle
NIKI DE SAINT PHALLE (1930 - 2002)
Fransk-Amerikansk konstnär.
Niki de Saint Phalle föddes 1930 i Paris men p.g.a. ekonomiska svårigheter så flyttade familjen till Amerika när Niki var tre år för att skapa sig ett bättre liv. Nikis första kontakt med konsten var när hon blev avstängd från sin skola för att hon målade röda fikonlöv på skolans statyer.
När Niki var elva år började hennes far att utnyttja henne sexuellt, vilket satte djupa spår som kom att följa henne livet ut.
Som tonåring började Niki att arbeta som modell, och när hon var arton år rymde hon och gifte sig med författaren Harry Mathews – en av sin fars bekanta. Det var nu som Niki började måla på allvar. Parets första barn, Laura, föddes 1951. Som fru och mor kände Niki att hon var på väg att tvingas in i den livsstil som hon avskydde. Detta tillsammans med de trauman som hon hade med sig från när hennes far våldtog henne ledde till att hon bröt samman. Hennes väg ut ur djupet var att fortsätta med måleriet, som en form av terapi.
1952 befann sig Niki i Paris för att fotograferas till omslaget på Vouge. Där träffade hon konstnären Hugh Weiss, som kom att bli hennes vän och mentor.
Under en period bodde Niki i Spanien, och där blev hon djupt tagen av Antoni Gaudis verk. Speciellt Park Güelle påverkade henne.
I mitten av 1950-talet flyttade Niki och hennes familj till Paris, där hon fortsatte med sin konst. Hennes första stora konstutställning hölls i Schweiz 1956. Hon började även att arbeta med collage, där bilderna ofta innehöll våldsamma element, som knivar och skjutvapen. 1960 lämnade Niki sin man.
I början av 1960-talet skapade Niki sina ”shooting paintings”, där hon sköt på en mänskligt formad behållare med färg, så att färgen stänkte ut på duken.
Efter skottperioden började Niki att utforska de olika roller som kvinnor tilldelas, och med detta ifrågasasatte hon de kvävande samhällsstrukturerna. Hon gjorde stora kvinnoskulpturer som hon kallade ”nanas”, efter det franska slanguttrycket för ”tjej” eller ”brud”. ”Nana Power” kom alltså långt innan det numera vanliga uttrycket ”girl power”.
1966 fick Niki i uppdrag av Moderna Museet i Stockholm att skapa en stor installation i ett samarbete med konstnärerna Jean Tinguely och Per Olof Ultved. Hon gjorde en gigantisk skulptur i form av en liggande kvinna, där vaginan var porten som besökarna gick in igenom. Skulpturen kallades ”Hon – en katedral”. 1971 gifte sig Niki med Jean Tinguely.
1979 införskaffade Niki en bit mark i Toscana i Italien. Där påbörjade hon sin park – The Tarot Garden”. Arbetet som kom att ta nästan tjugo år öppnade 1998.
1992, när Niki var 62 år, publicerade hon boken ”Min hemlighet”, där hon berättade allt om hennes fars sexuella utnyttjande. Med denna bok fick all hennes konst en helt ny innebörd; pistolerna, de ledsna mödrarna och fruarna, och slutligen de stora Nanas som kräver sitt utrymme och vars storlek och starka färger skyddar mot onda andar.
Niki de Saint Phalle dog av lungbesvär 2002.
Alexandra Melander
kontakt@alexandramelander.se