Ebba Hultqvist

Ebba Hultqvist

Sölvesborgs starka röst i kampen för kvinnans politiska rösträtt

Judging you

Ebba Hultqvist föddes i Stockholm den 10 november 1876, som dotter till f.d. distinktionskorpralen Gustaf Wilhelm Hultqvist och hans hustru Carolina Theresia. Familjen finns upptagen i fattiglängden och har sedan tidigare ytterligare tre döttrar.

 

När Ebba är två år gammal avlider hennes far i lunginflammation, maginflammation och delirium tremens, och ytterligare två år senare avlider hennes mor av kronisk lunginflammation. Barnen splittras och Ebba lämnas till barnhuset den 25 oktober 1880.

 

Enligt akten på barnhuset lämnas Ebba till torparen Anders Svensson och hans hustru Josefina Jonasdotter i Gisslevik, Torhamns församling i Blekinge. Paret har åtminstone fyra egna barn som lämnat hemmet. 1881 tar de ytterligare ett fosterbarn, en nyfödd flicka vid namn Edit Maria, som var född av okända föräldrar. Vad som är anmärkningsvärt med fosterföräldrarna är att dessa själva bekostade fosterbarnens utbildningar. Än mer anmärkningsvärt är det då barnen var flickor. Enligt akten fick Ebba utbildning till småskollärare, och fostersystern Edit vistades vid folkskolelärarseminariet i Kalmar. Det var fint att bli lärare och innebar flera steg uppåt i rangskalan. 1896 tar Ebba examen vid folkskoleseminarium, och samma år börjar hon arbeta som småskollärare och folkskollärare i Torhamn.

 

Den 6 oktober 1908 flyttade Ebba till Repslagaregatan 16, i kvarteret Uttern i Sölvesborg. Hon börjar arbeta som folkskollärare i staden, och 1911 blir hon anställd som lärarinna vid Sölvesborgs Tekniska skola/Sölvesborgs Yrkesskola där hon blir lärarkårens representant i Sölvesborgs skolråd.

 

 

Skolan skulle bedriva undervisning i följande ämnen: svenska språket, välskrivning, matematik, bokföring, frihandsteckning, lineär- och konstruktionsritning och byggnadslära. I den mån skolans resurser räckte till skulle undervisning även bedrivas inom geometri, mekanik, fysik, modellering och målning. Villkoren för antagning till skolan var att eleven "...var fyllda 14 år, äger god fröjd samt genomgått folkskolans minimikurs eller styrkt sig äga därmed jämförliga kunskaper." Mot fastställd avgift kunde skolan även anta elever utanför kommunen samt i mån av tillgångar även anta flickor till undervisningen.

 

Utöver arbetet som lärare var Ebba politiskt engagerad. Kvinnors rösträtt var en fråga som hon arbetade hårt för. Hon var ordförande för Sölvesborgs förening för kvinnans politiska rösträtt, hon satt som sekreterare i styrelsen för Blekinge länsförbund för kvinnans politiska rösträtt, och hon var även centralstyrelsemedlem. I tidskriften ”Rösträtt för Kvinnor 1917” meddelas att fröken Ebba Hultqvist omvalts till stadsfullmäktige i Sölvesborg på ”De frisinnades” lista.

 

Under första världskriget fick kommunerna i Sverige rätt att inrätta livsmedelsnämnder. Från 1917 blev dessa obligatoriska. Det innebar att det i varje kommun skulle finnas en livsmedelsnämnd som skötte den offentliga regleringen av livsmedelsförbrukningen och utövade tillsyn över den allmänna hushållningen med livsmedel. Livsmedelsnämnden skulle bestå av en ordförande och minst två ledamöter som, enligt förordningen, skulle sökas bland de som hade kunskap om produktion av livsmedel, handel och även om de mindre bemedlades levnadsförhållanden. Livsmedelsnämnden i Sölvesborg bestod av ordföranden handlaren Emanuel Carlsson, ledmöterna fru Jenny Danielsson och fröken Ebba Hultqvist.

 

Då nämnden och stadens centralkök tillsammans utgjorde Sölvesborgs hjälpkommitté ordnade man en s.k. folkbespisning i en av Balkenhausens fastigheter, bestående av ett mål varm mat dagligen till en kostnad av 40 öre per portion. Längre fram serverades även frukost och kvällsmål. Nämnden hade ett nära sammarbete med Fattigvårdsstyrelsen.

 

1927 är Ebba Hultqvist en av tjugofem stipendiater som erhöll resestipendium ur det anslag, som aktiebolaget P. A. Norstedt & Söner den 26 mars 1927 ställt till Sveriges allmänna folkiskollärar-förenings förfogande. Antalet sökande var 254.

 

1936 bildade Ebba ”Folkskolans stipendiefond” med ett startkapital på 10 000 kr. Bestämmelserna var att "... avkastningen skall av styrelsen utdelas till någon eller några från folkskolan i Sölvesborg utgångna här i staden mantalsskrivna elever och användas till dessas fortsatta utbildning." Vidare ville hon att avkastningen inte endast skulle gå till elever som läste vidare till högre utbildning utan även de som valde utbildning inom praktiska yrken. 1945 överlämnar hon ytterligare 5 000 kr till fonden som nu byter namn till ”Ebba Hultqvist stipendiefond/Sölvesborgs folkskolas stipendiefond". Samma år överlämnar även 5 000 kr till Sölvesborg Stad Folkskolestyrelse för att "... när portarna åter öppnas till förbindelser länder och folken emellan, ett årligt resestipendium till någon lärare vid Sölvesborgs folkskola skall kunna utdelas." Utbetalningen skulle ske genom "Ebba Hultqvist Resestipendium".

 

1942 grundades Sölvesborgs musiksällskap. Syftet med sällskapet var att "väcka och upprätthålla intresse för tonkonsten och att genom dess övande bereda ett bildande nöje." Sällskapets verksamhet finansierades av medlemsavgifter, biljettintäkter, donationer från Ebba Hultqvist fond och privata donationer. Sölvesborgs stads stadsfullmäktige beslutade 1944 att sällskapet skulle erhålla ett årligt bidrag från staden. 1946 inrättas Ebba Hultqvists Fondstiftelse för sången och musikens främjande. Musiksällskapet upplöstes 1976.

1951 upprättade Ebba en premiefond för husligt arbete under namnet "Ebba Hultqvist premiefond för praktiskt arbete", med startkapital på 500 kronor.

 

Ebba Hultqvist gifte sig aldrig, men hon hade ett stort socialt umgänge, och hon var en mycket omtyckt lärare. Sitt hem delade hon med sina många katter. Ebba avled i Sölvesborg den 17 december 1955, och är begravd i Nora i Västmanland.

 

 

Fotografier som jag har fått låna och scanna in av min svärmor, vars mamma hade Ebba Hultqvist som lärarinna.

Copyright @ Alexandra Melander All Rights Reserved